Som att...

...stå vid en avsats tvingad att hoppa, känna blodet pulsera likt trumvirvlar innanför tinningarna och svetten pärlas i pannan. Ett steg närmare avsatsen, magen gör en saltomortal och manövern sätter hela mig i gungning. Fragment av mitt liv flashar förbi och jag försöker febrilt fokusera på minnena. Som genom ett trollslag försvinner marken under mina fötter och den sista tanken som slår mig är undran om mina vingar verkligen bär.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback