Fångar du mig om jag faller?
Jag har bestämt mig nu - från och med nu ska jag leva livet fullt ut: våga kasta mig ut i ovissheten och se om mina vingar bär. Och visst jag förnekar inte att jag kommer att vara skitskraj, men för att kunna nå mitt mål måste jag trotsa mina farhågor, uppbringa allt mitt mod och all min viljestyrka för att bevisa en gång för alla att jag faktiskt förtjänar livet precis lika mycket som någon annan. Bevisa för mig själv att jag faktiskt är värdefull, om inte för världen så åtminstone för någon, åtminstone för Tusse...
Dagens löprunda runt Stensö gav mig en viktig insikt om vad jag värdesätter i livet. En insikt om att mitt nuvarande levnadssätt sätter många av dessa faktorer i skymundan, för andra triviala saker - som att få VG på en tenta till exempel. Tack A för att du lät våra fötter skapa synkroniserat, regelbundet grusknaster och lockade fram den betydelsefulla insikten till mitt medvetande. Och tack för en härlig runda i ett grönskande landskap med fåglarnas kvittrande och våra fötters smattrande i gruset som enda ljudkälla.