Livet rullar på...

...i vanlig mak kantat av toppar och dalar och allt däremellan. Ytterligare en arbetsplats kan noteras i CV:t och min erfarenhet om livet och döden har ökat. Eller ökat kanske är fel uttryck, snarare har mina möten med döden och livet dess förinnan mångdubblats. Jag har mött människor i den djupaste av förtvivlan, då livets stig plötsligt står inför ett svart stup, helt omöjligt att ta sig över. Jag har mött ett livshopp vars kraftfullhet kan jämföras med den allra segaste silvertejpen. Ett hopp som gör visionen om morgondagen till en sanndröm. Jag har mött omtanke och kärlek som har fått den ofrånkomliga vägen till den eviga vilan att anta ett skimmer av frid. För tro det eller ej, döden behöver inte bara vara det där vakuumet som vi alla fasar inför. Det kan också vara en möjlighet till insikt. En insikt om livets skörhet och om vad som verkligen har betydelse.
 
Jag har även kastat mig ut på okänt vatten, bokstavligt talat. Torsdagskvällarna är en tid framöver ägnade åt att försöka knäcka crawlingens tekniska kod. En utmaning minst sagt.