felinity

...och kanske förbannar du dig över att du tvingas lämna täckets värmande och kravlösa omfamning. Att du tvingas erfara ännu en dag av krav och måsten när du så mycket hellre vill återvända till det avslappnade tillståndet du just rycktes ifrån. Kanske känner du så. Eller också inser du hur lyckligt lottad du är som får möta ännu en dag. Tacksam över att du själv kan ta dig ur sängen och ta dig an dagen. Som själv kan styra din vardag och inte är förlitad på någon annans omsorg.

Allt är inte alltid vad det ser ut att vara. Att få insikt om att det som vi så ofta tar för givet faktiskt är ett av flera alternativ tror jag är ett viktigt perspektiv att ha med sig på livsresan. Att komma till insikt om att det finns något att glädjas åt - även om konturerna av vägen du vandrar försvinner i din nattsvarta vardag. Kanske har jag en naiv uppfattning av verkligheten som får mig att sträva efter solglimtarna även under polarnätterna. Men hellre att sträva efter ljuset och kanske få glädjas åt en ljusstrimma än att gräva milslånga tunnlar och med all säkerhet få erfara hopplöshetens kvävande svångrem.