Som att...

...kämpa sig upp ur en brunn, ana ljuset och friheten där framme. Lägga händerna på fast mark och samla kraft för att häva sig upp. Få ena knät och benet på trygg mark, vända blicken mot solen och känna dess värmande och läkande strålar. För ett ögonblick njuta av ögonblicket. Som i ett trollslag försvinner värmen och den trygga marken under benet. Fallet är oundvikligt. Avgrunden och mörkret väntar och misslyckandet är ett faktum. Känslan av misslyckande speglas i ditt plågade ansikte och fortplantar sig genom blodomloppet i takt med hjärtats panikartade försök att upprätthålla liv. Insikten tar den sista strimman av hopp ifrån dig. Du hinner uppleva hur ångesten, likt järnklor, borrar sig in i ditt skinn och lägger en strypsnara runt din hals. I nästa ögonblick blir allt stilla.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback