Att lyssna...

 
 ...på vindens sus eller vågornas skvalpande mot stenarna. Att se hur fåglarna svävar och kanske för ett ögonblick få en förnimmelse av hur det skulle kännas att kunna flyga. Att känna konturerna av småstenarna och kvistarna som är en del av stigen du går på och förundras över hur väldämpade dina Asics-skor är. Att känna doften av nyklippt gräs och grillkol som vittnar som att grillsäsongen än en gång är här. Detta är att stanna upp, att använda sinnena för att ta in omgivningen och att för en stund bara vara här och nu. Hur känns det?
 
Jag tror, att många precis som jag, tenderar att fokusera på görandet istället för på varandet. Det kan handla om att gå den invanda promenaden men att vara någon helt annanstans i tankarna - kanske är det en situation på jobbet som upptar dina tankar, kanske är det tankar på vad du ska laga för mat eller vad du ska se på tv, kanske är det helgplaneringen som är i fokus. Koltrastens sång, den ljumma vinden som smeker din kind och svanungarnas första simtur går du miste om. Det som händer här och nu anar du bara i periferin, om ens det. Eller har jag fel?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback