Let's smile...



Glömska, känslor och tankar som enda sällskap, där jag gick hävandes på en mastodontbag, en dataväska och en fullproppad ryggsäck. Det måste ha varit en rolig syn. Rena berget av packning - och så lilla jag, som åsnan där under. Om det inte vore för musiken i min öra skulle mina krafter aldrig ha räckt, inte på långa vägar.
Vilken röra allt är just nu, men det är väl lika bra att försöka se det komiska i det hela och skratta åt eländet. Försöka göra det bästa av situationen och blicka framåt igen - och jag tänker inte säga det där som man brukar yttra när det är som allra svartast.
För tro mig, det kan alltid bli värre.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback